Det finns en lösning

EAP ställer upp i extravalet. För fram oss nu, så löser det alla Sveriges problem.

Av Andreas Persson

Vi har ett nytt politiskt landskap sägs det, och det talas om kaos och kris av sällan skådat slag och omfattning. Det stämmer förvisso att Sverige och västvärlden befinner sig i kris, men som vanligt har medierna sett som en helhet och riksdagpartiernas politiker i allmänhet väldigt svårt att antingen förstå eller erkänna verkligheten för vad den är.

Verkligheten

I realiteten har vi i Sverige ett parlamentariskt system som en del av ett inherent liberalt system. Detta system förefaller ofta fungera när ekonomin är i framfart men - som vi nu ser - mindre väl när ekonomin går dåligt. Ekonomisk framfart i sin tur fodrar antingen:

1. Ett internationellt politiskt klimat och system som tillåter det, eller
2. En styrelse i landet som agerar suveränt med kunskap och kompetens för landets bästa.

Det senare är snart sagt omöjligt att uppnå med ett parlamentariskt system som i regel ger för handen svaga regeringar, vilket ställts på sin spets i dagarna. EAP förespråkar därför sedan länge en republik likt den som de amerikanska grundningsfäderna avsåg skapa. Ett annat alternativ är en EAP majoritetsregering. Dessa två alternativ hinns inte med att skapa innan den 22 mars. Slutsatsen blir för alla goda människor att sträva efter att Sverige får en regering som är kapabel att ta tillvara de internationella möjligheter som finns.

Det internationella läget nu

Vi har ett allvarligt internationellt läge, vilket torde vara bekant. Det kommer dock tyvärr bort i den allmänna debatten. Det viktigaste är att förstå att det finns en storkonflikt mellan en del viktiga länder i Asien å ena sidan och de forna imperial stormakterna i väst å den andra som kan utmynna i global asymmetrisk krigsföring, som i värsta fall i sin tur leder till förintelsekrig med kärnvapen. Med global så avses här mer eller mindre allomfattande. Det rör med andra ord även Sverige. Det uppenbara hot som finns att ISIS, som Sveriges regering hjälpt till att bygga upp med så kallat humanitärt bistånd, anfaller Sverige med en terrorattack från en "hemvändande" "frihetskämpe" är bara toppen av isberget.

Grunden för detta nu uppenbara hot om krig som rör oss i Sverige på kortar eller längre sikt om inte systemet ändras, är utan tvekan kollapsen av de internationella finanssystemen och västvärldens oförmåga att lösa det prekära problemet.

Kollapsen av väst

Västvärlden som Churchill definierade som den första världen vann med näppe det så kallade kalla kriget mot kommunismväldet (den andra världen), men Proxy-krigföringen i den så kallade tredjevärlden fortsatte och förs nu i Europa. Ukraina är det tydligaste exempelet här i Europa. Syrien är ett mycket tydligt exempel på samma sak i Mellanöstern. Den läsare som har begåvats med ett minne vet att proxy-krigföringen mot Syrien började när västvärlden ansåg sig vara klara med att våldta och mörda Ghaddafi synnerhet och Libyen i allmänhet. Sju partier i riksdagen skickade Jas-plan till Libyen för att hjälpa NATO.

Vilka var "soldaterna" på marken? Den organissation, den organism, som idag kallas ISIS. ISIS uttalade mål är inte att bara störta Syriens legitima samarbetsregering utan målet är Ryssland, säger man själv. Västvärlden använder alltså våra egna fiender för att ge oss på Ryssland. Det ska inte förvånna någon med tanke på den regelrätta krigspropaganda som först fram mot Ryssland i vår rikstäckande press. Den politik som Sverige och USA under Bush och Obama anslutits till är från början Tony Blairs post-westfaliska krigsordning som inte respekterar nationers suveränitet. Tony Blair agerade som en ledare för den Brittiska monarkin - Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland - och dess underordnade organisationer. Detta agerande har satt folkrätten ur spel och lett till reaktioner från de länder som dels känner sig angripna och dels har makt och kraft nog att inte sluta som Saddam Hussein eller Ghaddafi.

Ryssland och Kina

Kina och Ryssland omnämns ofta som ett slags aggressiva sinnebilder för människorättsbrott och annat ofog. Anledningen till det är inte att de gör sådant. Om det vore fallet skulle Saudiarabien få mycket mer kritik. Det handlar om annat. Efter murens fall fick Ryssland, och dess folk inget val, de skulle chockas med fri marknad. Det gillade inte ryssarna, och de verkar uppskatta att Putin fört landet i en annan riktning. Det avgörande är den ekonomiska politiken. Kina valde att långsamt ändra sitt ekonomiska system, bort från den förfelade kommunismen. Kinas metod, fungerade bättre än den som Jeltsin använde. Och nu finns det västerlänningar som tycker Ryssland ska gå tillbaka till det glada 90-talet. Kina, Ryssland med flera har valt en annan väg, och det kan Sverige också göra.

Den nya Briksbanken

BRIKS-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika) har inte bara föreslagit en ny ekonomisk världsordning, de har startat ett parallellt system med institutioner som New Development Bank (NDB). Den har slående likheter med EAP-grundarna makarna LaRouches förslag från 1970-talet - Internationell Development Bank (IDB). Det systemet innebär att infrastruktur och andra storskaliga satsningar kan göras, utan att man måste spara någon annanstans. Den till synes kortvarade nya regeringen missade chansen att genom införande av en Bankdelningslag, som miljöpartiet och vänstern i opposition föreslagit, skapa ett läge där Sverige kunde göra som BRIKS. Det vore det första stege mot att slippa budgetvansinnet - att alla satsningar måste finansieras genom att spara bort nödvändiga välfärdsutgifter. Det är dessa Göran Perssonska EU-anpassade budgetfanatiska föreställningarna som gör det möjligt för Sverigedemokraterna (och Reinfeld) att hävda att invandrare står mot äldre - vilket blir fallet om man ska spara, spara, spara.

Varför gör dessa länder på detta viset?

En inte helt ogrundad gissning är att BRIKS-länderna inte vill behöva spara och sätta fler människor på svältgränsen likt vi gör, för att kunna bygga något. De bygger nu världen och utforskar världen. Sverige borde ansluta sig till det synsättet, då löser sig det hela. Europa måste återgå till sitt bättre jag. Inte kan vi väl låta Asiaterna i ensamt majestät lösa världens ekonomiska problem och utforska rymden, medan vi sitter här och tjafsar om vems fel det var att regeringen inte fick stöd för sin dåliga budget, och istället skulle behöva regera enligt en nästan på öret likadan oppositionsbudget. Det var allas fel. Som i alla tragedier fanns inga hjältar i riksdagen den 3 december.

EAP

Syftet med EAP är att vara ett verktyg för goda människor att kunna lösa Sveriges problem. Det vore en idé att ge oss utrymme i denna valrörelse att presentera vårt perspektiv, så att svenska folket vet vad alternativen inför valet är. Åtta partier som vill balansera budgetar, och ett som vill bygga landet med klassiska amerikanska metoder, som ironisk nog nu används i Asien. Rösta på Europeiska Arbetarpartiet (EAP) för att återföra Europa till dess bättre självbild och bort från imperiets föreställningar och grepp.

PS

För övrigt anser jag att Riksdagspartierna borde lyssna på Påvens visdomsord från dennes tal till Europaparlamentet nu senast och höra av sig till oss om de behöver hjälp med att utforma en fungerande humanistisk europeisk politik.