Dansk bankkris växer snabbt

Hör Tom Gillesberg berätta om Amagerbankens krasch (på danska)

Den danska bankkonkursen av Amager bank den 8.2 har sänt chockvågor genom hela finansvärlden. Inte sedan bankkrisen på Island har långivare till bankerna tvingats ta på sig en stor smäll. Men det är bara upptakten till en finansiell orkan.

Långivarna beräknas förlora 41 procent av sina lån till banken. Dessutom förlorar aktieägarna allt värde på på bankens aktie. Eftersom staten har gått in med både kapital och stora lån, gör också danska folket stora förluster. Staten ställer också upp med garantier för alla bankens sparare upp till 100.000 euro genom insättargarantin.

I Jyllands-Posten den 9.2 uttalar sig Per Grönborg, en av Danmarks ledande finansanalytiker:
- Det bliver ännu svårare för de mindre bankerna ... att skaffa sig finansiering nu. Och det såg allaredan svårt ut, innan Amagerbankens problem.

- Att effekten från Amagerbankens krasch blir så våldsam beror på att 41 procent. av lån till banken inklusive inlåningen går förlorat. Det är första gången, sedan Islands bankers konkurs som det sker i Europa. Utlandets syn på de danska bankerna kommer att ändra sig nu. På inga andra ställen än på Island, har man förlorat pengar på finansiering och obligationslån, sa Per Grönborg på Danske Markets.

Danmark inte har någon bankdelningslag enligt den amerikanska lagen Glass-Steagall, så landets regering har tvingats till dyra räddningspaket för att hålla hela banksystemet inklusive spekulationsverksamheterna under armarna. Med Glass-Steagall behöver staten bara garantera den relativt riskfria delen av bankerna, som ägnar sig åt att sköta betalningstransaktioner, sparande och utlåning, vilket kräver relativt hanterbara summor fr.a. för insättargarantin.

I stället har Danmark infört en annan "mekanism" för att hantera bankkriser kallad Finansiell stabilitet. Det är en institution, ägd av staten tillsammans med bankerna, för att ta hand om konkursade banker inkl. deras förluster. Detta finansieras, som en försäkring för banker, med en avgift som alla banker tvingas betala. Förutom förvaltningen av Amagerbanken, har Finansiell Stabilitet nu kontroll över 10 andra danska banker med representanter tillsatta i dessa bankers styrelser.

Chocken är stor i Danmark eftersom det var bara tre månader sen när Amagerbanken ansågs så stabil att staten, samtidigt som Finansiell stabilitet gick in i dess styrelse sköt till ett extra aktiekapital på två miljarder Dkr och dessutom en garanti på 13,5 miljarder Dkr mot att andra ägare till banken sköt till 750 miljoner Dkr. Efter bara tre månader, utan att något mer hänt med banken, förklarar den nya styrelsen banken i konkurs eftersom deras granskning av bankens tillgångar visar att hela aktiekapitalet står på minus, dvs det är förbrukat. Alla frågade sig hur regeringen kunde få godkänt av regeringen att få det stora bankstödet, som nu till stora delar är borta?

Det har kommit fram att regeringen med hänvisning till Finansinspektionens beräkningar, körde över Finansiell Stabilitet och drev igenom stödet till Amagerbanken. Samma kväll som Amagerbanken gick i konkurs sa en dansk bankanalytiker, att om Finansiell Stabilitets sätt att beräkna värdet på Amagerbankens tillgångar tillämpades på den stora banken Danske Bank, skulle även den vara i konkurs.

I Folketinget bröt det ut en stor debatt om att Danske Bank måste skaffa sig mer kapital. Det är klart för alla att den danska mekanismen att klara banker i kris inte skulle klara en konkurs för Danske Bank. Finansiell Stabilitet kan klara de mindre bankerna, men inte jättebanker. Orsaken till att Folketinget reagerade var officiellt en rapport från hjärntrusten Brueghel i Bryssel som pekat ut Europas 18 farligaste banker, inkl. Danske Bank och Inter Alpha-banken Nordea. Dessa banker är transnationella och därför skulle en kris i dessa banker sprida sig till många länder. En majoritet i Folketinget krävde därför på tisdagen att dessa banker borde skaffa sig ytterligare "fettlager" för att klara en kris. Detta översattes till ett extra kapitalkrav på 2-3 procent för Danske Bank, vilket skulle betyda en utökning av aktiekapitalet med 16-24 miljarder skrev tidningen Politiken den 9.2. Tidningen citerade de danska socialdemokraternas talesman i finansutskottet Morten Bødskov:
- Banker som Danske Bank utgör en potentiell risk mot hela det finansiella systemet, och därför skall de ha en förstärkt kapitalgrund.

Hur snabbt utvecklingen nu går kan man se på torsdagen då Danske Bank avgav sin rapport om förra årets resultat och samtidigt helt överraskande tillkännagav att man skulle öka aktiekapitalet med 20 miljarder Dkr. Pengarna skulle användas för att betala tillbaka lån till staten och göra banken till den bäst kapitaliserade banken. Men förtroendet för det var inte bättre, trots bankens goda resultat, att bankens aktier rasade med 10 procent på börsen samma dag.

Som många påpekar hjälper extra kapitalkrav inte för att säkra dagens banker, eftersom de är indragna i sådan enorm spekulationsverksamhet. Danske Banks verksamhet är flera gånger större än den danska bruttonationalprodukten. Det är bara genom att spekulationsverksamheten separeras bort genom en Glass-Steagall-lag, som det går att rädda den återstående systemviktiga delen.

Dramatiken i den finansiella krisen spetsades till ytterligare av att statsminister Lars Lökke Rasmussen på onsdagen gick ut och sa att Danmark före valet i höst kan hålla en folkomröstning för att gå med i euron. Detta pga av att han vill delta så mycket som möjligt i det fransktyska utspelet om en konkurrenspakt med strikt statsfinansiell samordning av euroländerna, inklusive pensioner, löneindexering m.m. Han sa att inte bestämt sig än utan vill vänta med kravet på folkomröstning till arkitekturen på pakten är klar.  Rasmussen har redan tidigare börjat driva på för att ändra det danska pensionssytemet i samma riktning, som den tyske förbundskanslern Merkel vill. Lökke Rasmussen vill avskaffa den s.k. efterlönen, en frivillig förtidspensionering från 60 till 65 års ålder, vilken är kraftigt subventioneras av staten. Dessutom att pensionsåldern höjs från 65 till 67 år.

Bankkrisen i både Danmark och EU är inne i ett avgörande skede och kan ytterligare spetsas till efter det irländska valet den 25.2 då en ny irländsk regering kan vägra ge sina banker det jättelika stödet med EU/IMF-paketet på 80 miljarder euro. Danske Bank, som har en stor irländsk verksamhet, kan då kastas in i en stor kris, liksom alla irländska bankers långivare i bland Londons och Paris banker. Glass-Steagall-lagen behövs genast för att rida igenom den finansiella orkanen.

Läs vidare Tom Gillesbergs, ordförande för danska Schillerinstitutet, uttalande om Amagerbankens konkurs här