Byt samtalsämne

Vi håller på att göra tre eller fyra revolutioner till, rapporterade Lyndon LaRouche till ett möte den 7 oktober med LaRouches ungdomsorganisation LYM och styrelsen i den politiska LaRoucherörelsen. Det handlar bland annat om musikarbetet i Boston och nya genombrott av ungdomsarbetsgruppen som arbetar med Kepler och med Riemannprojektet.

Det viktigaste problemet som världen nu står inför i den ekonomiska sammanbrottskrisen är begreppsmässigt, inledde Lyn. Nästan ingen nu för tiden förstår vad riktig naturvetenskap är, och ändå är det detta som är den moderna civilisationens grundproblem. Nästan inga 40-talister ägnade sig på allvar åt detta ämne överhuvudtaget och fastän vi jobbade med detta i samband med LYM:s Keplerprojekt kom vi inte fram till någon riktig lösning. För att närma oss detta problem, låt oss först sätta in det i sitt historiska sammanhang.

Försöket att kullkasta det som uppnåddes på konciliet i Florens nådde en ny nivå i och med fördrivningen av judarna från Spanien 1492. Detta startade en rad religionskrig som rasade över hela Europa från 1492 ända fram till den Westfaliska freden 1648. Machiavelli beskrev kärnfrågan mycket tydligt: De reaktionära habsburgska svinen kunde inte undertrycka renässansen med sina metoder, och senare dök venetianaren Paolo Sarpi upp, med idéer som inte var så nya men som innebar att man började använda en ny metod, och att anti-renässansens centrum flyttades norrut.

Kom ihåg att Europas delning i nord och syd började när Venedig sände en äktenskapsrådgivare till Henrik VIII. Vid Trientkonciliet erkändes indirekt att Machiavelli hade haft rätt; det vill säga att renässansen hade medfört en kulturell förändring i Europas städer, en förändring bort från de gamla gillena till nya yrkesskickliga sammanslutningar som gjorde att deras medlemmar, organiserade som en militär styrka, kunde försvara städerna och förhindra att habsburgarna vann. Habsburgarna kunde starta och bedriva blodiga religiösa krig över hela Europa, men de kunde inte vinna.

Det var vid den tiden som Machiavelli framträdde som en stor tänkare, som skaparen av den moderna militärvetenskapen och som en nödvändig vägledare i all militär utbildning ända fram till i dag.

Ställd inför detta problem bestämde sig Sarpi - som var mot Aristoteles och smartare än han, även om de i grunden hade samma filosofi - för att kasta ut Aristoteles därför att detta tänkesätt, som habsburgarna var en symbol för, inte hade kunnat kullkasta renässansen. Sarpi återuppväckte i stället den urspårade stollen William av Ockham som en referensram, en referensram som går under namnet liberalism.

Sarpis ockhamitiska betraktelsesätt var en radikal hedonism som vilade på övertygelsen att sinnesintrycken bestämmer inom alla områden. Det finns ingen sanning, inga grundläggande principer, bara det som sinnena lär oss i form av information. Därför kan man acceptera teknologiska uppfinningar, argumenterade han, men inte sanningen, inte grundläggande principer.

Det är på grund av denna sjukdom kallad liberalism som blotta tanken på principer har gått nästan helt förlorad i den moderna europeiska civilisationen.

Det stora problemet i dag

Detta är vad striden står om i dag. Systemskillnaden mellan det europeiska och det amerikanska systemet, både inom ekonomi och politik, är skillnaden mellan sociala sedvänjor, å ena sidan, och presidentsystemet å den andra sidan. Det är skillnaden mellan ett system där betalningsmedel ges ut enbart av regeringen, och det europeiska monetära systemet där privata intressen kan prångla ut pengar. Eftersom dessa privata intressen är nationalstaternas fiender och är globala, är ett monetärt system övernationellt till själva sin natur.

Detta är det stora problemet i dag, förklarade Lyn. Det finns miljontals miljarder dollar i skulder som löper amok runt världen, skapade av privata finansintressen, som inte kan betalas. Om vi omorganiserar systemet och ställer det under konkursförvaltning så att vi kan undvika ett sammanbrott, så måste vi eliminera minst 80 procent av "pengarna" eller skulderna som nu är i omlopp. Vi måste utplåna dem, få dem att totalt försvinna - även om det finns personer som går omkring med dem i fickan.

Inse detta: Vi lever i en penningbaserad kultur. Folk relaterar till varandra och sig själva genom pengar. "Har du pengar? Har jag pengar? Har hon pengar?" Detta är vårt problem inom vetenskapen, och inom kulturen.

Sättet vi angriper detta är med följande tes: Det kan inte finnas någon matematisk utsaga om en princip. Blotta tanken på en "vetenskap baserad på matematik" är totalt nonsens - en motsägelse som frikostigt spreds av Sarpi. Ingen universell princip kan någonsin representeras av en matematisk formel; att tro det är dumt och inkompetent.

Ta bara Newton, den nollan, som exempel. Newton är normen på universiteten i dag - tanken att matematiska formler kan representera verkligheten. Alla som utsätts för sådan universitetsutbildning har över huvud taget ingen förståelse för naturvetenskap. Och den verkliga tragedin är att folk inte vet om det.

Om man noga tänker igenom infinitesimalbegreppet, så klarnar det. Å ena sidan har vi sinnesintryck. Vi upplever vårt universum genom våra sinnen, genom t.ex. hörseln och synen. Med hörseln erfar vi bara harmonier. Alla försök att göra hörseln linjär eller att representera hörseln linjärt som syn fungerar inte. Man måste förstå att vi är utrustade med två grundläggande sinnen, syn och hörsel, och det finns överhuvudtaget ingen grundläggande likhet mellan dem.

Kepler förstod detta. För att bestämma planetbanorna tittade han på hela planetsystemet, inte på en enskild bana. Eftersom banan inte bestäms av banan själv. Vad bestämmer hur banan ser ut? Solsystemet som den är en del av. Kepler använde alltså synen som grund vid sitt första försök. Men han lyckades lösa problemet med sambandet mellan banorna med hjälp av upptäckter, inspirerade av Nicolaus Cusanus och Leonardo da Vinci, med hjälp av de platonska kropparna - med idén om kropparna som grundbegrepp. Det finns absolut ingen förklaring till sambandet mellan banorna inom synens domän. Kepler tog då hjälp av harmonier, vilket ledde honom fram till upptäckten av principen universell gravitation.

Precis som hos Kepler är det vi vet inte baserat på sinnesintryck. Sinnesintrycken lurar oss. Titta till exempel på mikrofysiken. Sinnena fungerar inte på denna nivå. Man måste komma fram till sambanden inom detta område med hjälp av harmonier. Ett linjärt betraktelsesätt fungerar inte. Vi kan bygga instrument som fungerar som konstgjorda sinnen. Vi måste sedan fråga oss: Är den information vi får från dem sann? Nej, det är den inte.

Vad är sanning?

Vad är sanning? Det är våra tankars förmåga att upptäcka vad den felaktiga informationen som kommer från våra sinnen verkligen betyder. Cusanus, Platon och pythagoréerna visste detta: att kunskap inte finns i sinnesupplevelsen utan i motsättningen mellan harmonier och synintryck, och vår tänkande aktivitet för att lösa denna paradox.

All utbildning inom detta ämne i vår kultur har varit strunt. Det centrala är vår tankeförmåga, inte våra sinnen. Bara inom och genom tankeförmågan kan vi finna sanning. All riktig vetenskap håller med mig om detta, fastslog Lyn.

Problemet vi har, både som personer och som politiska aktivister, att förstå ekonomiska och sociala processer, beror på att vi har blivit grundligt vilseledda: Rörelsesamverkan inom dessa områden beskrivs som enkla orsakssamband. Och vi bryr oss inte om den verkliga situation som folk lever i i dag.

Hur ser den verkligheten ut? De 80 procent av USA:s befolkning som har de lägsta inkomsterna och majoriteten av världsbefolkningen lever i ett system som är totalt vansinnigt. Allting rasar samman. Som den här galna räddningsaktionen som just röstades igenom i kongressen. Den är fullständigt galen precis som den hyperinflationspolitik som blir följden. Jag är den enda kompetenta ekonomen i världen, sade Lyn. Alla andra har visat att de inte är det.

Inkompetens blir resultatet, även bland våra egna, när man tror på massmedierna, när man anpassar sig till de omgivande sociala processerna, när man knäfaller inför vad alla "erfarna" människor säger. "Erfarenheten lär oss det här, erfarenheten lär oss det där." Ni har alla hört det. Då skall ni säga: "Jaså? Din erfarenhet har väl inte gjort så bra ifrån sig under denna kris, eller?"

I stället försöker många av våra egna 40-talister förvirra människor med en lång predikan. De har blivit utbildade i liberalism; de tror inte på sanning utan försöker i stället skapa en tro hos andra, att få dem att gå med på att dela deras tro -- när de hellre borde ha ett kort samtal om verkligheten. Och då låter man också som liberaler -- som folk inte gillar! Och så undrar man varför de inte lyssnar på en?!

En tragedis verkliga innebörd

Sättet att göra en revolution är att arbeta mot de dumbommar som vägrar se denna verklighet. USA:s ekonomi har, fysiskt sett, inte haft någon verklig tillväxt sedan 1967-68. Tragedin -- och verklig tragedi utspelas alltid i ett samhälle, inte på individnivå -- är att alla verkligen tror att det har varit tillväxt med detta system. Det är som när en kille kör sin lastbil rakt på ett träd. Man måste säga: "Det där var väldigt dumt." Och när ett helt samhälle gör en liknande sak, som det gör nu, måste man säga: "Detta är väldigt dumt."

För att undvika en tragedi behöver samhället individuella ledare som går emot den allmänna opinionen. Det är rädslan för att bryta med den allmänna opinionen som skapar katastrofer och korruption. Till exempel tror folk inte på den mänskliga själen. De tror att de är sina sinnen medan de lever. Men ens verkliga liv slutar inte. Ens inflytande lever vidare i andra människors tankevärld. De flesta människor hittar ingen mening med sina liv. När man väl är död är sinnena borta; det som är viktigt med livet är vad man bidrog med under det. Man behöver denna avsikt med livet för att överleva sitt sista andetag.

Vårt universum är uppbyggt av just sådana allmänna fysiska principer som finns bortom sinnesförnimmelsernas gränser. Den mest självklara principen är ditt liv. Människor begränsar sig själva genom att göra sig själva till fångar inom samhället. En tragedi är när det inte finns någon ledare som ingriper utifrån det rådande samhället, för att hjälpa människor att bryta sina egna bojor.

Så anpassa dig inte till det som fienden håller på med. Beskriv alltid hemskheterna i krisen som drabbat samhället, men gå sedan omedelbart till något som är intellektuellt upplyftande.

Byt samtalsämne!

Gör aldrig det som din fiende tror sig kunna lista ut att du tänker göra. Få honom att titta åt det hållet -- och sparka honom sedan bakifrån! Anfall honom med det som han tror är oviktigt, något han inte förstår. Förlöjliga honom! Överlista honom!

Folk har en tendens att följa gamla vanor. Men byt samtalsämne! Angrip honom från ett annat håll och gör det med humor. När man övar sig på detta kommer man att utveckla sin egen kreativitet.

Vi är en liten organisation och vi måste snabba på för att lyckas. Därför, byt samtalsämne.