Brittiska kungahuset avslöjat bakom dödspolitik

2008 startade det brittiska kungahuset och Londons panikslagna finansmän ett ny politik för att döda gamla och svaga människor som exakt upprepar början av Hitlers T-4- program för barmhärtighetsmord från 1939. Enligt riktlinjerna från Liverpools stegvisa vård (Liverpool Care Pathway), som antagits av Storbritanniens nationella hälsovård, ska de människor, som visar tecken på förebådande död, få tung narkotika men ingen vätska och näring. Enligt dr Clive Seale, som gjort en studie för Londons högskola för medicin och tandvård och det ansedda Barts, var den den nya politiken ansvarig för en sjättedel av alla dödsfall i Storbritannien förra året.

När världens finanssystem började bryta samman 2007 satte brittiska imperieledare igång drastiska förändringar av hur de finansiella resurserna användes: man tog pengar från den allmänna sektorn för att rädda London och Wall Street. Det försöksprogram för barmhärtighetsmord som premiärminister Tony Blair och kungahusets hälsovårdsrådgivare Simon Stevens initierade 2003-2004 skulle nu expanderas och gälla alla.

Samtidigt exporterades denna fascistiska brittiska „hälsovårdsreform" till USA så att den nya Obama-administrationen skulle anta den.

Det brittiska kungahusets stiftelse, „the Kings Fund", är drivande i införandet av det nya dödshjälpsprogrammet. De regeringstödda välgörenhetsorganisationerna Marie Curies cancervård och Marie Curies hospice står för utarbetandet av dödshjälpsprogrammen.

Prins Charles har varit ordförande för denna kungliga stiftelse sedan 1986 och ordförande för Marie Curies hospice-rörelse sedan 2000. Denna kungliga stiftelse bildades 1907 för att vara planeringscentrum för den tidens radikala hälsovårdspolitik från det Brittiska Imperiet, rashygienrörelsen. För att får fart på den nya avlivningspolitiken ombildades gamla strukturer 2008 och den brittiska drottningen blev överhuvud för den kungliga stiftelsen. Kungastiftelsen programdirektör Steve Dewar tog över ledningen för också Marie Curie Hospice med programförklaringen att „utvecklade båda organisationernas bidrag till att ytterligare utveckla tjänster vid livets slutskede över hela Storbritannien". I juli 2008 publicerade också Storbritanniens nationella hälsovårdsmyndighet, NHS, sin strategi för vård i livets slutskede: ett program för barmhärtighetsmord.

Marie Curieinstitutet för palliativ vård i Liverpool är en av av de center, som används för att experimentera fram avlivningsmetoder. Därfrån kommer den metod som kallas Liverpools stegvisa vård (Liverpool Care Pathway) där de patienter, man bedömt vara i livets slutskede, sätts på en kontinuerlig kraftig bedövning med narkotiska smärtstillande medel tills de dör. Det är denna metod som har skapat rubriker i brittiska pressen sedan läkare protesterat mot mördandet.

Finansmannen Hughes-Hallet, som är chef för Marie Curie och medarbetare i kungahusets stiftelse, skrev i sitt förord till sin årsrapport (publicerad i juli 2009 av NHS): „Vi försöker att ändra på hur vårt land ser på och besvarar frågan om att dö. Vi försöker att ändra på hur människor inom hälsovård och socialvård ser på och besvarar frågan om att dö. Vi försöker att ändra på man handskas med vård i livets slutskede." Sedan statliga pengar tillskjutits tillskjutits av NHS är det möjligt med kraftig expansion över hela landet skriver han. I denna Rapport över den nationella strategin beskrivs hur „den stegvisa vården i livets slutskede" börjar med „Steg 1: Identifiera människor som närmar sig livets slut", för att fortsätta till „Steg 5: Livets sista dagar", där Liverpools stegvisa vård sätts in för avslutandet. Efter detta kommer „Steg 6: Vård efter döden," om vad man skall göra med kroppen och de efterlevande, inklusive förslag till hur dödsorsaken skall kunna förfalskas för att visa på en naturlig död i stället för dråp, precis som gjordes i Hitlers T4-politik.

I början av september läckte pressen en rapport, som den nationella hälsovårdstjänsten beställt av McKinsey & Co, där det framgår att man tänker spara 32 miljarder dollar om året genom drastiska nedskärningar i sjukvården. Enligt Times Magazine den 9 september uppgav den ekonomiske chefen för kungahusets stiftelse, John Appleby, att dessa besparingar ska uppnås genom att man „motarbetar de stigande sjukvårdskostnaderna för en åldrande befolkning, dyra medicinska behandlingar och högre förväntningar från människor i behov av vård." Chefen för kungahusets stiftelse, Niall Dickson, sa att hellre än att göra mer med minskande resurser, är det ett mera realistiskt scenario att „göra mindre med minskande resurser."

Simon Stevens, som arbetade under Tony Blair mellan 2001 och 2004 och ledde pilotprojekten för barmhärtighetsmord 2003-2004, åkte till USA år 2007 för att sprida projektet där. Stevens blev vice VD för United Health, ett jättestort privat försäkringsbolag i USA och Storbritannien med huvudkontor i Minnesota. Stevens officiella uppgift är att ge alla privata hälsovårdsförsäkringsbolag rådet att ställa upp för den nya hälsovårdsreformen.

Simon Stevens förbinder president Obama med axeln mellan London och Wall Street som, inför den katastrofala finanskrisen vill driva igenom en drakonisk sparpolitik i linje med Hitlers T-4-program.

Av Anton Chaitkin, 10 september 2009 (Artikeln är något kortad)

Läs artikeln på engelska här

Se videon Vad alla borde veta om Obamas DÖDSPANELER på svenska här

Se den nya LPAC videon  (på engelska) om den brittiska dödspolitiken: LPACTV: Royal Killers M.D.