BRIKS-mötet visar vägen ur krisen: Vill man ha en framtid, måste man sikta på den

Ledarna för BRICS-nationerna på toppmötet i Xiamen 2017

av Alexander Hartmann
9 september 2017

Sett ur den transatlantiska världens synvinkel ter sig framtiden allt annat än ljus. Inte bara är det risk för kärnvapenkrig, finanssystemet går mot en ny krasch och hela ekonomin har gått i stå på grund av åtstramningar och brist på investeringar, utan ovanpå det försöker den brittiska imperiefraktionen helt öppet kuppa bort den amerikanske presidenten med hjälp av sina underrättelsetjänster, och till och med hetsa upp stämningarna till ett inbördeskrig.

Men som tur är finns det också en helt annan dynamik, som man kunde se på toppmötet med BRIKS-länderna – Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika – som hölls i kinesiska Xiamen den 3–5 september: På tio år har dessa fem länders samlade BNP växt med 179 procent, deras handel med 94 procent och Nya utvecklingsbanken som de bildade 2014 finansierar viktiga projekt. De bidrar därmed, som Kinas president Xi Jinping framhöll, till att stabilisera världsekonomin.

Med den här inställningen illustrerar BRIKS – liksom deras samarbetspartner i det kinesiska sidenvägsinitiativet Belt & Road och Shanghai Cooperation Organization – det nya paradigm i de internationella relationerna som Lyndon LaRouche och Helga Zepp-LaRouche har arbetat för i decennier. Västvärldens geopolitiska paradigm har misslyckats kapitalt, medan BRIKS har framtiden för sig. Tyvärr är det inte många i västvärlden som känner till det.

Den ryska regeringen aviserade redan före mötet att de fem stats- och regeringscheferna också skulle dryfta viktiga regionala frågor, bl.a. Mellanöstern, Afghanistan, Nordafrika och Sahara-Sahel-området, med problem som terrorism och extremism. President Putin lät förstå att Syrien skulle stå i förgrunden för intresset och att han skulle be de andra länderna att medverka till en lösning på konflikten och till landets återuppbyggnad.

Till årets möte hade man för första gången bjudit in fem ytterligare statschefer att delta – från Egypten, Guinea, Tadzjikistan, Mexico och Thailand. Med den här förändringen ska BRIKS utvecklas till ett bredare forum för syd-syd-samarbete.

Vid den högtidliga invigningen av BRIKS ekonomiska forum den 3 september förklarade president Xi att det som kännetecknar BRIKS är att länderna behandlar varandra som jämlikar och söker det som förenar, att de är innovativa och resultatinriktade, med tonvikt på att resultatet ska gynna alla, och att "de utvecklas för att de ska kunna hjälpa andra, med världens bästa för ögonen". Världen behöver fred och utveckling, inte konflikter och konfrontation, sa Xi.

Kinas sidenvägsinitiativ Belt & Road visar hur man kan uppnå det, sa han. Han betonade uttryckligen:

– Jag vill vara mycket tydlig: Belt & Road-initiativet är inte ett medel för att främja någon geopolitisk agenda, utan en plattform för praktiskt samarbete. Det handlar inte om internationellt bistånd, utan det är ett initiativ för allas gemensamma utveckling som innebär omfattande överläggningar, gemensamma bidrag och ömsesidiga fördelar. Jag är helt säker på att Belt & Road-initiativet kommer att tjäna som en ny plattform för alla länder att uppnå ett win-win-samarbete.

Västvärldens geopolitiska myter

Xi bemötte därmed en propagandalinje som det transatlantiska etablissemangets tankesmedjor och medier, i och med att även näringslivsfolk i väst börjat visa intresse för sidenvägsinitiativet, har gett spridning åt de senaste månaderna, för att misskreditera och förringa betydelsen av initiativet och de institutioner som är knutna till det, som BRIKS-gruppen. Man påstår att Kina och dess president är ute efter att skaffa sig en kinesisk inflytelsesfär och hegemoni, och man måste därför göra allt för att begränsa detta kinesiska inflytande. Men det är faktiskt bara efter sitt eget misslyckade sätt att tänka som de dömer sin förmodade motståndares motiv.

Två kinesiska författare från Chongyang Institute for Financial Studies, Wang Wen och Guan Zhaoyu, bemöter dessa påståenden i en artikel som publicerades den 1 september i brittiska Financial Times, under rubriken "Tio myter om BRIKS avlivas". De skrev:

"När BRIKS-mötet inleds på söndag i Xiamens internationella kongresscentrum kommer världens ögon återigen att riktas mot Kina. Sedan det första mötet 2006 med utrikesministrarna från Brasilien, Ryssland, Indien och Kina har BRIKS-ledarna hållit nio officiella toppmöten. ... Men trots den snabba utveckling som BRIKS genomgått finns det många skeptiska röster i det internationella samfundet som ifrågasätter gruppen. ... Det som behöver göras i detta kritiska läge är att avliva myterna, och reda ut några vanliga missuppfattningar om BRIKS-projektet."

Därefter vederlägger de punkt för punkt tio myter om BRIKS – som t.ex. "det färglösa BRIKS", "det ihåliga BRIKS", "det pratiga BRIKS", "det dysfunktionella BRIKS", "det schizofrena BRIKS", "det söndrande BRIKS", "det inbördes stridande BRIKS", "det exkluderande BRIKS" och "det irrelevanta BRIKS", men också "Myt 6: Det Kina-dominerade BRIKS".

Påståendet att BRIKS skulle sakna betydelse tar de kål på med lite grundläggande statistik. 2016, skriver Wang och Guan, "svarade BRIKS-länderna för drygt 30 procent av den totala volymen i världsekonomin, och deras bidrag till den globala tillväxten uppgick till närmare 60 procent, långt större än G7-ekonomiernas." De betonar: "Kinas industri- och tillverkningskapacitet är störst i världen. Kinas stål-, verkstads-, kemi-, höghastighetståg-, rymdteknik- och övriga industri är bland de bästa i världen."

Men de sätter också fingret på – och detta i det brittiska imperiets språkrör, Financial Times – den verkliga orsaken till västvärldens avvisande hållning till BRIKS: Detta är den första internationella kraften som de transatlantiska makterna inte råder över:

"BRIKS är först med två bedrifter i mänsklighetens historia. För det första är det den första multilaterala mekanismen som upprättats och leds av icke-västliga länder och utvecklingsländer. Före BRIKS hade alla multilaterala mekanismer inrättats av de europeiska stormakterna och USA. För det andra är det första gången som stormakters gemensamma uppgång varit inriktad på att skapa fred och samarbete" – inte hegemoni.

Win-win-samarbete

I sin gemensamma slutdeklaration efterlyser de fem BRIKS-ländernas stats- och regeringschefer ett djupare och bredare samarbete:

"Medvetna om den betydelse som ökat samarbete gällande handel och investeringar har för att frigöra potentialen hos BRIKS-ekonomierna har vi kommit överens om att fördjupa och bredda handels- och investeringssamarbetets mekanismer och omfång, med sikte på att förbättra BRIKS-ländernas ekonomiska komplementaritet och diversifiering."

De efterlyser en bättre samordning och bättre villkor för handel och investeringar, ökat informationsutbyte och utbyggnad av den ekonomiska kapaciteten inte minst genom ett ökat samarbete i handels- och energifrågor, bl.a. genom en utbyggnad av kärnkraften:

"Vi kommer att samarbeta om att främja den mest effektiva användningen av fossila bränslen och ett bredare nyttjande av gas-, vatten- och kärnkraft, vilket kommer att bidra till omställningen till en lågutsläppsekonomi, bättre energitillgänglighet och en mer hållbar utveckling. I detta avseende framhåller vi vikten av förutsägbarhet i tillgången till tekniken och finansieringen för en utbyggnad av den civila kärnkraftskapaciteten, vilket skulle bidra till en hållbar utveckling i BRIKS-länderna", heter det i deklarationen. "Vi välkomnar också Kinas initiativ till att hålla en internationell importmässa 2018 och uppmuntrar det privata näringslivet i våra länder att aktivt medverka där."

Med siktet inställt på framtiden

Ännu skarpare framträdde kontrasten mellan det nya paradigmets inställning och den västliga geopolitikens bakåtsträvande attityd, som bara ser andra länders uppstigande som ett hot, genom den ryske presidenten Vladimir Putins dialog den 1 september med mer än en miljon gymnasieelever i 24 ryska regioner. Putin betonade att han gav sitt fulla stöd till Xi Jinpings "win-win-politik", och gjorde klart att den idén hänger nära ihop med begreppet mänsklig kreativitet:

– Er uppgift är inte bara att göra något nytt. Det säger sig självt. Utan det är att göra något nytt som bygger på det som skapats förut. Er uppgift är att ta ett nytt steg framåt .... Ni står inför en ny fas i livet nu, och ni behöver tänka på det och vara medvetna om det, att inte bara bli bättre än tidigare generationer, utan att bli bättre på en ny nivå. ... Om vi ska kunna bevara vår suveränitet, och se till att kommande generationer – era barn och barnbarn – får det bättre än i dag, så krävs det kvalitativa nya framsteg.

Precis den inställningen, att ha siktet inställt på framtiden, är det som saknas i västvärldens politik – och därför har västvärlden inte heller någon vidare framtid att se fram emot, så länge man inte ändrar på det. Under veckorna som återstår till förbundsdagsvalet har medborgarna möjlighet att avkräva de etablerade partiernas representanter en sådan förändring.

Läs artikeln i Financial Times den 1 september, "10 myths about Brics debunked":
http://en.rdcy.org/displaynews.php?id=39106

Se video med president Putins dialog med gymnasieeleverna, med engelsk simultantolkning:
https://sputniknews.com/russia/201709011056987951-putin-speech-yaroslavl-knowledge-day/

Följ kampen för Nya sidenvägen på http://www.larouche.se/program/nytt-finanssystem/eurasiska-landbron