Bärsärken Cheney trappar upp hets för ett tredje världskrig

Amerikanska Bush-administrationen, ledd av vicepresidenten Dick Cheney, har åter eskalerat sin hets för sanslös militär insats mot Iran, genom kombinationen av nya ensidiga sanktioner mot Iranska revolutionära gardet och en ny hyperventilerande propagandahets som vicepresidenten och presidenten personligen leder, med syfte att provocera Teheran att förse dem med en förevändning för krig. Samtidigt har antikrigskrafter världen över tagit utomordentliga steg—detta innefattar ryske presidenten Vladimir Putin och vissa fraktioner inne i själva Bush-administrationen—med syfte att avvärja ett angrepp på Iran, vilket med stor sannolikhet skulle trappas upp utom kontroll till ett allmänt globalt krig.

Wesley Clark, pensionerad femstjärnig general och före detta demokratisk presidentkandidat, gav en av de mest mest slående fördömanden av Cheneys krigsplaner i Washington den 17 oktober.

Inför flera hundra amerikanska och arabiska beslutsfattare vid National Council on U.S.-Arab Relations’ (NCUSAR) 16:e årliga konferens, kallade Clark till livlig offentlig debatt om iranläget, för att få till stånd en ny diplomatisk dialog med Teheran och fördömde utpekande Bush-administrations krigspolitik som del i en fortgående “politisk statskupp”, som genomförts från Vita huset efter terrorattackerna den 11 september 2001.

Clark menade att en liten grupp inne i Bush-administrationen satte in en ny strategi efter 11-september, utan debatt, utan Kongressens medgivande och utan rådfrågan med USA:s allierade. Clark mindes ett privat samtal i maj 1991 med Paul Wolfowitz, då på Pentagon, och hans ställföreträdare Lewis “Scooter” Libby. Clark mindes hur Wolfowitz läxat upp dåvarande presidenten George H W Bush, för att ha misslyckats att avsluta Operation Desert Storm med att störta Saddam Hussein. Wolfowitz sa till Clark, att inom “de kommande 5-10 åren”, måste USA omstörta en rad “före detta sovjetiska klientstater”, dessa innefattade Syrien, Irak och Iran. Wolfowitz fortsatte att berätta för den överväldigade generalen, att USA skulle passa på att “använda militärt våld ostraffat” innan en ny, hittills okänd “supermakt” uppstod som kunde utmana det amerikanska militära världsherraväldet.

General Clark mindes, att när dåvarande försvarsministern Dick Cheney, tillsammans med Wolfowitz och Libby, tog sin “Romarrikesplan” till nationelle säkerhetsrådgivaren Brent Scowcroft och president Bush, blev de strängt tillrättavisade. Efter 11-september, menade Clark, återupplivade Cheney och Wolfowitz planen men informerade aldrig amerikanska folket eller Kongressen, då “de skulle ha blivit utbuade från scenen” och fördömda för “fantasitripper”. Trots det, redogjorde Clark, cirkulerade ett skrivet dokument i Rumsfelds Pentagon precis efter 11-september, som listade upp sju regimer att störtas de kommande fem åren: Irak, Syrien, Libanon, Iran, Libyen, Sudan och Somalia. Nu, avslutade Clark, “lever vi med konsekvenserna”, vilka innefattar 800 miljarder dollar som till dags dato spenderats på Irak och Afghanistan. “USA är svagare, våra motståndare starkare”.

Till svar på en fråga från LaRoucherörelsens tidsskrift EIR, kallade Clark till diplomati gentomot både Iran och Syrien. Han fordrade, “att hitta gemensamma intressen, undvika krig och hjälpa våra vänner i området” och frågade om “Vi inte är stora nog att göra detta”? Alternativet, varnade han, är en två till tre veckors bombräd, som skulle göra Iran till en “en misslyckad stat”, men med de mest fruktansvärda konsekvenser för USA och världen.

Putin leder antikrigsrörelsen

General Clarks budskap hördes eka under hela den två dagar långa politikerkonferensen och återspeglades även i tilltagande antikrigsinitiativ från ledande internationella aktörer, bland andra president Putin.

Den ryske ledaren har blandat sig i en virvelvind av diplomati, vilket började med det två dagar långa toppmötet i Moskva i början av oktober månad med franske presidenten Nicolas Sarkozy.

Sarkozy kom till Moskva-mötet som medlem i Cheney-kören, och varnade att Irans påstådda strävan efter kärnvapen kunde leda till tredje världskriget. Men under mötet med Putin, gick Sarkozy, enligt välunderrättade amerikanska underrättelsekällor, över till antikrigslägret, under tyngden från press från ryssarna tillsammans med kretsar i hans egna franska militär- och underrättelseinstitutioner.

Putin hade därnäst amerikanske försvarsministern Robert Gates och utrikesministern Condoleezza Rice på besök för flera dagars samtal med deras ryska kollegor. Putin bjöd in Pentagon-chefen att tala inför en rysk militärakademi och antydde privat att, det amerikanska förslaget att avsluta dispyten om den planerade placeringen av amerikanska antiballistiska robotsystem, ABM, i Polen och Tjeckien, var ett positivt, om än otillräckligt steg. Enligt källor i Washington föreslog Gates att ryska militärobservatörer skulle kunna utplaceras på östeuropeiska robotförsvarsstationer och även på amerikanska kommandobaser.

Gates skall i sin tur ha sagt till reportrar, under att uppehåll i Europa för en NATO-rysk konferens, att USA möjligtvis skulle kunna skjuta upp att ta ABM-stationerna i bruk, i väntan på starka bevis att Iran förfogar över robotar med kapacitet att nå Europa. När Gates gav dessa hoppfulla kommentarer, meddelade Bush att USA var helt inställda på att etablera ABM-system vid ryska gränsen.

Under Putins historiska resa till Teheran, på ett möte mellan Kaspiska havsstaternas statsöverhuvuden, signalerade han tydligt att Ryssland skarpt motsätter sig all slags amerikansk militär insats mot Iran medan han samtidigt pressade iranska regeringen att undvika all slags provokation som skulle kunna ge Cheney förevändningen att anfalla. In hans privata möte med Irans högste ledare Ali Khamenei och presidenten Mahmoud Ahmadinejad skrädde Putin, efter vad som rapporterats, inte orden i sina varningar att Bush-Cheney-administration skulle genomföra en förödande bombräd mot Iran, om förevändning ges. Ryssland vill klart inte ha ännu ett amerikanskt krig vid sina gränser.

Ett jättelikt politiskt bråk äger enligt amerikanska underrättelsekällor rum bakom kulisserna i Teheran, angående hur man skulle svara på amerikanska provokationer och Putins intervention. Cheneys senaste provokation förkunnades 25 oktober av Rice och finansminister Henry Paulson: Ekonomiska sanktioner mot Iranska revolutionära gardet.

Tredje-världskrigs-retoriken

Som svar på vicepresidenten Cheneys vilda provokativa tal vid Washington Institute for Near East Policys (WINEP) årliga konferens den 21 oktober, där han kallade till militära angrepp mot Iran, gav Putin en lika hård linje, genom att dra paralleller mellan USA:s planerade placering av ABM-system i Östeuropa och Kubakrisen 1962.

I sitt WINEP-tal hade Cheney varnat Iran för “allvarliga konsekvenser” om de inte överger sitt urananrikningsprogram och ingrepp i Irak.

Cheney gick på: “Med tanke på Irans härskares natur, iranske presidentens förklaringar de problem regimen skapar över hela området—innefattat direkt inblandning i dödande av amerikaner—kan vårt land och hela internationella samfundet inte stå vid sidan, då en terrorunderstödjande stat uppfyller sina aggressivaste önskningar. Iranska regimen måste få veta”, avslutade Cheney, “att om de fortsätter hålla sin nuvarande kurs är internationella samfundet beredda att vidta allvarliga konsekvenser”.

Putin sa till reportrar i Lissabon, Portugal, under ett europeiskt-ryskt årligt toppmöte, i tydlig varning till Bush-Cheney-administrationen, att USA:s ABM-planer var “teknologiskt liknande” 1960-talets Kubakris. “Låt mig dra er till minnes hur relationer utvecklades i ett liknande läge i mitten på 1960-talet”, sa Putin till reportrarna. “Liknande handlingar av Sovjetunionen, när de placerade robotar på Kuba, provocerade fram karibiska krisen. För oss är läget, teknologiskt, mycket liknande”. Putin avslutade emellertid med att klargöra, att det inte var någon fara att läget trappas upp utom kontroll, för Ryssland och USA är “inte fiender längre”, och president Bush är hans “personlige vän”.

Endast dagar tidigare hade Bush babblat till reportrar att Irans strävan efter “kunskap” om hur man bygger en atombomb kunde utlösa tredje världskriget. “Jag har sagt till folk att om du är intresserad av att undvika tredje världskriget, verkar det som du bör vara interesserad av att förhindra Iran från att få nödvändig kunskap om hur man gör ett kärnvapen”, löd presidentens hot.

Putins Israel-medling

I dagarna efter Teheran-utflykten fick Putin besök av israeliske premiärministern Ehud Olmert i Moskva, för samtal som också syftade till att kyla ned hyperretoriken för ett tredje världskrig.

Omedelbart efter deras samtal sände Putin ut en rysk toppdelegation för en veckas samtal i Israel. Delegation, ledd av vice utrikesminister Alexander Saltanov och mellanösternfredsutsände Sergej Jakovlev, försäkrade israelerna om att Ryssland är precis lika fast beslutet att förhindra att Iran får tag i en atombomb men varnade, enligt Ha'aretz, att, “Skillnaden mellan oss och er är att ni grundar er på uppskattningar, medan vi grundar oss på precis information. När vi ser att läget är tillräckligt farligt kommer vi veta hur iranierna kan stoppas om vi vill kan vi göra detta utan svårighet”.

Inte vid någon tidpunkt i modern historia har så mycket diplomati på så hög nivå syftat till att avvärja världskrig. I kraft av samma faktum har “den politiska statskuppen” i Vita huset från den 11 september, som Cheneys bärsärkarlag leder, dock inte besegrats, och därför kan faran för ett globalt eldhav inte för ett ögonblick underskattas.